Mats Larsson Arbetsgivare, Holmen AB. Yrkesroll, Platschef
Kort om mig: Elektronikingenjör, jag har arbetat konstruktör, programmerare och resande driftssättare. Senare har jag haft rollen som automationsingenjör, projektchef och chef för teknikutveckling på Iggesunds Bruk. Nu platschef på Holmens Plantskola Friggesund. Personligen brinner jag för att driva förändringar och att utveckla människor och teknik tillsammans.
Varför har du engagerat dig i SEIIA och styrelsen?
– Efter insikten att skillnaden mellan anläggningsdata och dokumentation är avgörande för digitaliseringen så har jag förstått att det kommer att ske ett skifte i hur vi ser på dessa. Jag vill vara med och påverka och påskynda den processen.
Vad gör Interoperabilitet och digitalisering lönsam?
– Interoperabilitet är en av de viktigaste faktorerna för att göra digitaliseringen lönsam. Jag påstår att avsaknaden av interoperabilitet är det som får lönsamhetskalkylerna att inte gå ihop. Näst efter det kommer behoven av förändringsledning. Då det i en förändring inte bara krävs tekniska möjliggörare utan att det krävs också att vi gör någonting annorlunda än vi gjorde tidigare.
Vilken utmaning tror du svensk processindustri måste börja att jobba med inom informationsutbytet i anläggningens livscykel?
– Eftersom processindustrin är relativt konservativ så tror jag att någon måste våga köra ett helt projekt med dessa förutsättningar för att påvisa potentialen och etablera nya arbetssätt. Jag menar att de tekniska förutsättningarna redan finns. Vi talar då om en kulturförändring och det krävs en hel del mod för att våga gå ifrån ”så här har vi alltid gjort”.
Stefan Malmsten Arbetsgivare: Nouryon AB, Yrkesroll: Director Digital
Varför har du engagerat dig i SEIIA och styrelsen?
-Ska man påverka så måste man engagera sig, och jag har både nationell och internationell erfarenhet kring värdet av standardisering och interoperabilitet och vill bidra till fortsatt nytta inte minst på nationell nivå.
Är Interoperabilitet och digitalisering lönsam?
-Det beror som alltid på vad du gör med den men rätt syfte blir den både lönsam och utvecklande för organisationen, och jag ser inte dessa områden som självändamål utan en förutsättning för effektiva verksamheter framöver
Vilka utmaningar ser du i ditt arbete kring interoperabilitet och digitalisering?
-Att tro att man effektivt skall kunna digitalisera ett företags processer utan en tydlig strategi kring interoperabilitet och standards är naivt, många utmaningar gäller tyvärr fortfarande hur att få organisationen att inse detta fullt ut och snabbt nog.
Walter Jonasson Arbetsgivare: Vatten och Avfallskompetens i Norr AB, Vakin, Yrkesroll: Underhållschef
Kort om mig: Jag heter Walter Jonasson och sedan 2014 arbetar jag som underhållschef på Vakin. Till min hjälp har jag ett antal Underhållsledare tekniker och specialister. Vi jobbar dagligen med världens viktigaste livsmedel – vatten
Varför har du engagerat dig i SEIIA och styrelsen?
– I de olika roller som jag innehaft under åren är det återkommande temat tillgång till rätt information. Genom de projekt vi i Vakin deltagit i inom interoperabilitet har jag fått en bra känsla för att vi genom SEIIA är något riktigt bra på spåret. Vägen dit är lång och spännande och genom Vakins och mitt engagemang i SEIIA har vi nära till det senaste inom interoperabilitet.
Vad gör Interoperabilitet och digitalisering lönsam?
– Idag lägger vi ansenlig tid på att söka gammal och även ny information om våra anläggningar. Interoperabilitet kommer inte att spara några pengar men slöseriet kommer att minska och vi ökar andelen värdeskapande tid och på så blir det lönsamt. Interoperabilitet och digitalisering är på sitt sätt en hållbarhetsfråga och hur vi lämnar över information om våra anläggningar upp till 75-100 år efter att de designades. Inom VA är perspektiven svindlande och istället för att vänta på det perfekta snittet måste vi göra rimliga beslut och åtgärder som underlättar för de som kommer efter oss.
Hur långt anser du att svensk VA-branschen kommit i sin digitaliserings resa?
– Det korta och fega svaret är ”Olika”. Vissa organisationer vet inte ens om hur det skulle kunna vara. Medans andra vet men orkar inte ta tag i digitaliseringen. Slutligen finns de som vet, kan, vill och tillsätter resurser för att åstadkomma en digitalisering. Men, jag har en känsla av att många organisationer jobbar i rätt riktning. Sedan finns det så klart de inom VA-branschen som kommit riktigt långt och drar och agerar loket inom digitalisering. Ett uttryck för detta är ett relativt nystartade Digitaliseringsnätverk VA genom Svenskt Vatten som än så länge bara är öppet för kommuner och kommunala VA-bolag
Andres Dingvall Rauchwerger, Arbetsgivare: WSP, Yrkesroll: Avdelningschef Geoinformatik & Asset Management
Kort om mig: En ärlig och engagerad ledare som älskar att utveckla organisation, erbjudanden och individer.
Varför har du engagerat dig i SEIIA och styrelsen?
Jag kom in i SEIIA under min tid på SIS (Svenska Institutet för standarder) där jag hade det övergripande ansvaret för vårt engagemang i en portfölj med över 20 olika innovationsprojekt och andra engagemang som syftade till att knyta ihop standardisering och innovation. Jag är helt övertygad och att SEIIA behövs för att främja den fortsatta utvecklingen av den digitalt sammankopplade industrin, liksom andra organisationer som främjar framtagande av gemensamma ramverk och standarder.
Vad gör Interoperabilitet och digitalisering lönsam?
Man kan väl se det i olika steg, dels så kan man se lönsamhet i minskade omkostnaderna tack vare mer rationell informationshantering. Men man kan också se att en strukturerad information har stor potential till lönsamhet när strukturen erbjuder nya möjligheter till analys och optimering. Genom att exempelvis kombinera uppdaterade anläggningsdata med prediktiva modeller kan exempelvis underhållskostnader minimeras utan att riskera driftsäkerhet.
Varför krävs standardisliserings inom det digitala informationsutbytet?
För att nå den eftersökta lönsamheten krävs att man har en enhetlig modell för information. Med en konkurrensutsatt marknad för i princip alla subsystem i en komplex miljö, följer ett behov av att alla subsystem kommer överens kring ett gemensamt språk. Väljer ett subsystem att använda sitt egna språk är risken stor att information och funktion går förlorad. Kan man istället välja att följa en standard ökar samverkansmöjligheterna mellan de olika subsystemen väsentligt.
Malin Nerpin, Arbetsgivare Boliden Mines, Yrkesroll: Sektionschef Standards & Systems, Asset Management Technology
Kort om mig: Civilingenjör i Teknisk Fysik jobbat med Projektledning, LEAN och Standarder inom fordonsindustrin, sågverksindustrin och nu i gruvindustrin. Jag brinner för att nå bra resultat genom att ha välmående medarbetare som vill prestera och göra ett bra jobb.
Varför har du engagerat dig i SEIIA och styrelsen?
Standardiseringar inom interoperabilitet är ett fokuserat område inom vår verksamhet. Standardiserade lösningar som förenklar produktionen och lönsamheten är viktigt med anläggningar i tre olika länder. Att ta del av SEIIA’s arbete samt kunna påverka internt och externt med att få bättre digitala lösningar tror jag är framtiden.
Är Interoperabilitet och digitalisering lönsam?
I komplexa industrier är digitala lösningar ett måste. Ett flertal system måste kunna integrera med varandra och informationen ut från dem måste vara tillgänglig, förståelig, relevant och korrekt. Utan detta kan man inte ta välgrundade beslut och lönsamheten ökar desto bättre koll vi har på våra processer och utrustning.
Hur långt anser du att svensk gruvindustri kommit i sin digitaliserings resa?
Vi har många digitaliserade lösningar i våra system och höga ambitioner med utveckling av gruvautomation. Nu återstår att knyta ihop allt så att våra befintliga system kan tala med varandra så att våra medarbetare får exakt den information de behöver utifrån sin roll.
Rogier Jongeling Arbetsgivare: Plan B BIM AB, Yrkesroll: BIM- och PLM-expert
Kort om mig: Jag är Teknisk Doktor inom byggprocessmodellering. Jag jobbar gärna med digitalisering och med utveckling av processer och tillämpning av standarder i projekt och tillgångsförvaltning för effektivare informationshantering. Vi har stora möjligheter med bättre informationshantering att effektivisera processer, få en bättre resursplanering och en säker arbetsmiljö. Informationshantering är dessutom en försättning för hållbarhetsarbete. Jag är övertygat om att Svensk Industri kan ta an sig denna utmaning. Jag jobbar med industri, anläggningar och byggnader och ser många möjliga synergier gällande informationshantering och digitalisering. Jag är också engagerat i branschinitiativ såsom BIM Alliance, Nationella Riktlinjer för livscykelinformation, CoClass och Smart Built Environment.
Varför har du engagerat dig i SEIIA och styrelsen?
Jag har engagerat med i SEIIA eftersom jag tror på att vi kan och behöver lösa informationshanteringsfrågorna tillsammans och med att långsiktigt och neutralt perspektiv. Jag tror också att det är viktigt att vi blickar utåt och tar in det som händer utanför Sverige. Dessa aktörer och detta perspektiv hittar jag i SEIIA.
Vad gör Interoperabilitet och digitalisering lönsam?
Det som gör interoperabilitet och digitalisering lönsam är ett verksamhets- och processfokus. Vi ser det tyvärr ofta som en kostnad, men med rätt förutsättning i form av interopreabillitet, rätt metoder och språk, kan vi underlätta informationshanteringen. Jag tror att vi kan vända på det och ser informationshantering och digitalisering som en förutsättning för effektivare processer och en lönsam verksamhet.
Vad tror du är den största utmaningen för svensk industri att digitalisera sin informationshantering i sig anläggning?
Den största utmaningen är att vi inte börjar med en tom ryggsäck eller tomt blad. Vi har dessutom inte jobbat på ett strukturerat och harmoniserat sätt med dessa frågor och behöver nu dessutom hänga med en allt snabbare digitaliseringsprocess. Det är en utmaning, men också en möjlighet.
Mattias O´Nils, Arbetsgivare: Mittuniversitetet, Yrkesroll: Professor / Centrumledare för forskningscentret STC vid Mittuniversitetet
Kort om mig: Kommer från Hälsingland men bor nu i Sundsvall.
Varför har du engagerat dig i SEIIA och styrelsen?
Målsättningarna ligger i linje med de ambitioner vi har inom industriell digitalisering vid Mittuniversitetet, där nätverkandet och omvärldsbevakning är viktiga komponenter för vårt arbete. Samt att bidra med ett forskningsperspektiv i utvecklingen.
Vad gör Interoperabilitet och digitalisering lönsam?
Att digitalisering adresserar verkliga problem som leder till förbättringar av kvalitet/effektivitet men samtidigt inte skapar nya problem som äter upp lönsamheten. En viktig utgångspunkt är att utgå ifrån verksamhetens utmaningar/problem innan man börjar diskutera digitalisering.
Hur påverkas forskningen av standardislisering och interoperabilitet?
Forskningens roll i samhället är att skapa ny kunskap som kan vara till underlag till ny forskning men också som beslutsunderlag till utvecklingen i samhället och i standardisering. Kanske den viktigaste produkten för att främja utveckling är kunskap och kompetens – för det är människor som står för utveckling och innovation.
Sundstrom Johnny. Arbetsgivare, Stora Enso Fors AB. Yrkesroll, Sektionschef Teknik & Investeringar, Plant data. Utöver min roll inom Stora Enso är jag ordförande för SEIIA sen bildandet 2019.
Kort om mig: Jag har min anställning på Stora Enso arbetat med hantering av masterdata, anläggningsinformation och Interoperabilitet i mer är än 30år. Mestadels inom Investeringsverksamhet och Underhåll men även implementering av affärssystem för våra svenska bruk. Jag haft även haft förmånen att som anläggningsägare delta i ett av SEIIA’s pilotprojekt ”Flödesscheman baserade på etablerade standarder och koncept”. Syftet var att belysa möjligheter och förändringsbehov som en ökad Interoperabilitet innebär.
Varför har du engagerat dig i SEIIA och styrelsen?
– De arbetssätt som var en vision redan i början på -90talet har varit svåra att genomföra då det saknats etablerade standarder, koncept och till viss mån mognad i branschen.
Anledningen till att jag nu har engagerat mig i SEIIA är att jag ser det ökande behovet och att det nu finns en möjlighet att ta ett tekniksteg framåt. Det är dock anläggningsägarna som måste leda arbete.
Vad gör Interoperabilitet och digitalisering lönsam?
– Skogsindustrin och framförallt papper och massa där jag verkar skiljer sig från exempelvis fordons- och maskin-industri eftersom det redan är en hög automatiserings- och digitaliseringsgrad inom områden som processövervakning och -kontroll.
Här ligger inte den största potentialen i förbättrad OEE längre utan exempelvis i nya arbetssätt och utveckling av olika värdekedjor där lönsamheten återfinns i att hantera information enligt standard.
Ett exempel på flöde är materialinformation med start i skogen via förädling och ut till marknaden. Ett annat är hanteringen av anläggningsinformation i ett investeringsprojekt från maskinleverantör, via konsult till anläggningsägaren för att vara tillgänglig vid start-up och sedan under anläggningens förvaltning.
I båda fallen finns potential i att minska omarbetning, bibehålla kvalitet, möjliggöra inkrementella leveranser etc. Det finns även beräkningar som visar stor besparingspotential vad gäller programmering och underhåll av gränssnitt.
Varför är Interoperabilitet viktigt för svensk industri?
– När digitaliseringen ökar inom industrin ökar behovet av Interoperabilitet både internt i företagen och externt mot olika parter. Vi måste bli en del av de lösningar som fungerar internationellt för att stärka vår långsiktiga överlevnad.
Bo Ottosson, Arbetsgivare, Siemens AB. Yrkesroll, Säljare med ansvar för COMOS, XHQ och PlantSight i Norden.
Kort om mig: Har i stort sett hela mitt yrkesverksamma liv arbetat med mjukvara för konstruktion av processanläggningar, såsom IDOK, IFS, Bentley Systems och de senaste 10 åren på Siemens. Brinner för smarta lösningar som effektiviserar anläggningskonstruktion.
Varför har du engagerat dig i SEIIA och styrelsen?
Jag tror att standardisering och interoperabilitet behövs för att öka konkurrenskraften hos svensk processindustri. Detta inom alla led, leverantörer såväl som konsulter, men framförallt för anläggningsägare. Svensk processindustri ligger idag långt efter länder som t ex Norge när det gäller standardiseringsarbete. SEIIA behövs för att hjälpa svensk industri att komma ifatt.
Vad gör Interoperabilitet och digitalisering lönsam?
Med interoperabilitet och digitalisering minskar projekteringstiden i och med att överlämning av information går snabbare, man kommer igång snabbare med underhållet av anläggningen och man minskar mängden fel i informationen. Eventuella fel upptäcks tidigare vilket medför lägre kostnad för rättning. Det gör det dessutom att man effektivare kan använda hjälpmedel som t ex virtuell commissioning.
Inom Siemens hur viktig är standardisering och Interoperabilitet?
Siemens deltar aktivt i ett antal olika standardiseringsarbeten, t ex ISO 15926, Dexpi, CFIHOS och inte minst SEIIA. Vi ser det som ett måste inför framtiden att information kan utbytas mellan olika system.