Bakgrund

Inom anläggningsintensiv industri har det länge jobbats på att försöka få leveranser av ny- och ombyggnadsprojekt att leverera allt man har behov av för att på ett optimalt sätt förvalta sina anläggningstillgångar. Historiskt har vi trimmat våra projekt till att vara duktiga på att leverera utrustning och ta den i drift inom tids- och kostnadsramar men det många inte varit lika lyckosamma med är att få all den information och dokument som krävs för att anläggningen ska uppnå hög produktivitet och ge maximal avkastning av anläggningstillgångarna.

Logotypen är ett försök att illustrera en ideal värld där projektet från start till vänster levererar information, det ljusgrå fältet, tills projektet går i drift vid den streckade vita linjen. Att informationen som behövs för att optimalt förvalta en anläggning, den mörkblå nedre delen, levereras samtidigt eller kontinuerligt under projektets genomförande. När anläggningen går i drift finns också all information tillgänglig i de system som man som anläggningsägare förväntar sig efter slutfört projekt. Den ljusblåa översta delen är information som skapas i ett projekt och som krävs för projektgenomförandet men inte är livsviktig för en anläggningsägare om man inte vill bygga upp en digital tvilling av sin fysiska anläggning. Om man med samma bild ska illustrera dagens situation som många inom anläggningsintensiv industri upplever så blir bilden som nedan.

Efter att anläggningen tagits i drift försöker man lösa informationsöverlämningen, ofta i form av dokument som finns med i kontraktet med leverantör/leverantörer i projektet. Många upplever att det är svårt att få leveranser gjorda efter att projektet är klart rent operativt. Fokus blir produktion och behovet av information för en optimal förvaltning av anläggningstillgångarna blir eftersatta.

Många gånger är också fokus på dokument. I dagens IT-drivna projektering skapas i princip all dokumentation ifrån olika databaser och system och dokumenten blir därför kopior på Datat i det tillfälle som dokumentet tas ut. Dokument som snabbt kan bli inaktuella och som kräver resurser för sin uppdatering / revidering och som kostar stora belopp. Många dokument har legala krav att de ska finnas och vara uppdaterade. D.v.s. det går ej att slarva med förvaltningen. Vi har också en tradition där vi är vana att tänka på dokument där vi med ett mer modernt sätt att se på Datat skulle kunna tänka annorlunda.

Omvärlden och andra sektorer har ledningen

Vi ser goda exempel runt om i vår omvärld på initiativ som påbörjat eller delvis löst ”Interoperabilitet” problemen i sina respektive industrier. Där kan man generellt säga att Olja- och Gasindustrin kommit ganska långt. Att de är färdiga på något sätt är att överdriva men de har bevisat att det går att komma betydligt längre och skapa betydligt bättre förutsättningar för en optimal förvaltning av sina anläggningstillgångar.

Det finns exempel från norsk offshore att man kräver leverans av en validerad digitaltvilling efter ett projekt inte en mängd relationsdokument. Man menar att det är den digitala tvillingen man kommer förvalta för det kommer ske förändringar i anläggningen i framtiden och då är det källan till information man ska jobba med inte revidera dokument som var ”ögonblicksbilder” av hur anläggningen såg ut då den togs i drift för ”två år” sedan. Man kan säga att den digitala transformeringen kommit betydligt längre inom de branscher som jobbat med Interoperabilitet.

ISO-standarder utgör basen

Basen för interoperabilitet inom anläggningsintensiv industri utgörs bl.a. av en ISO standarder som heter ISO 15926. Den finns i ett antal delar men beskriver på ett generellt sätt hur du definierar en anläggningsindustri med tekniska attribut och strukturer bl.a. Standarden är under ständig utveckling och den måste därför vara tillgänglig för alla intressenter i en anläggningslivscykel. EPC, O&O och CAE (*1 längst ner för förklaring)

Vi ser att vår omvärld har kommit betydligt längre i synen på informationsutbyte och användandet av internationella standarder. Att försöka uppfinna hjulet igen ser vi som både oklokt och tidsödande, att adoptera internationella framgångskoncept och utveckla dem tillsammans i ett internationellt nätverk som både berikar svensk industri men också säkerställer svensk konkurrenskraft. Då kan vi ställa krav på leveranser och projekt baserat på internationell standard istället för att försöka driva igenom lokala eller nationella krav och standarder.

En viktig insikt är att förstå figuren nedan, vill man som anläggningsägare (O&O) måste man ställa krav mot sina leverantörer för att få den leverans man förväntar.